Två stycken kemi-keynotes

Vi har tittat på två stycken keynotes som är från olika kemiområden:
Keynote 1

Keynote 2

En bra förberedelse för NP kemi är att titta igenom keynotes, filmerna i läroboken och sammanfattningar.

Tiderna på torsdag är följande:
Kl 8.40 - 10.00 A1
Kl 10.00-10.15 Rast
Kl 10.15 - 11.05 A2
Kl 11.05 - 11.25 Rast
Kl 11.25 - 12.00 A3

Ta gärna med lite fika till rasterna!

Miljöarbete

Ni har fått välja ett miljöproblem som ska presenteras för de andra i klassen med hjälp av en keynote.
Din keynote ska vara klar på fredagen i vecka 43 och i slutet på v 45 görs ett prov med hjälp av allas keynotes.
Dessa punkter ska finnas med i din keynote:

• Förklara vad miljöproblemet går ut på.
• Vilka orsaker finns till problemet?
• Vilka åtgärder finns mot problemet?
• Vilka konsekvenser i miljön får problemet?
• Vad kan du göra för att bidra till att problemet minskar?
• Källor: varför har du valt dessa, är de trovärdiga och är de viktiga för innehållet?
• 4 frågor på det viktigaste i din information.

Tips på länk:

utbildningsgruppen.se/md/

Använd även biologiboken och kemiboken.

Tillsist: Gör en pdf av din keynote och lägg den i den delade mappen miljökeynote på googledrive.

Inlämningsdag är fredagen den 24 /10 kl 24.00

Redovisning för klasskamrater i vecka 45 måndag till onsdag.

Miljöinriktningar

Vi kommer nu att knyta an till energiområdet genom att arbeta med hur vi påverkar vår miljö. Utgångspunkten blir genom kapitlet Vår livsmiljö i kemiboken. Titta på ovanstående inriktningar och fundera på vilken du skulle vilja veta mer om.

8b Kemiprov - kolföreningar

Innehåll:
s 86 Rent kol
s 87 Kolföreningar
Kolets kretslopp bild + egen text
s 88 Kolväten
s 91 Bild och text som visar raffinering av råolja
s 93 Mättade och omättade kolväten
s 94 Alkoholer
s 95 Organiska syror
s 96 Estrar
s 97 Sammanfattning
Laborationer och anteckningar
Fördjupning:
s 98 Rent kol - fullerener och nanorör
s 101 Metanolförgiftning
s 102 Ensilage
s 103 Molekylbygget
s 104 Sammanfattning

I bedömningen ingår några inlämningsuppgifter: provet, två laborationsrapporter(alkoholer och estrar) och en argumenterande text kring fossila bränslen och biobränslen.

8b Argumenterande text om bränslen

Skriv en argumenterande text kring bränslen

1. Välj ett av följande ämnen: olja, kol, naturgas, fast biobränlse, flytande biobränsle som du vill argumentera för att det är bättre ur någon synvinkel.

1. Förklara noga din åsikt om bränslet. Ge bakgrundsinformation om bränslet.

1. Presentera argument mot bränslet som innehåller motivering + fakta

1. Presentera argument för bränslet som också bemöter mot-argumenten som innehåller motivering + fakta (Du kan också saxa argumenten och ta varannan för och emot.)

1. Avslutning: Upprepa din åsikt du hade från början och sammanfatta de bästa argumenten.

http://www.biobränsle.se/olika_biobranslen.html

http://newsroom.vattenfall.se

Grupparbete Fossila bränslen

Här kommer arbetet - igen!

Eget arbete Fossila bränslen och biobränslen

Se instruktioner till arbetet

Prov kol och kolföreningar 8A

Följande avsnitt i kapitel 9 ingår:

• kol och kolföreningar,
• rent kol
• de flesta ämnen innehåller kol
• kolväten
• mättade och omättade kolväten
• alkoholer
• organiska syror
• estrar.

Som hjälp vid instudering, besvara testa dig-frågorna. Dock ej frågorna 9.25-9.50, 9.93-9.123. För mer utmaning besvara tänk ut-frågor till ovanstående avsnitt.

8A NO: Molekylbygge kol och kolväten

Molekylbygge

Bygg några olika kolväten och skriv dess strukturformel och molekylformel och ange användningsområde.

1. Metan
2. Etan
3. Normalpentan, Iso-pentan
4. Eten
5. Etyn
6. Bygg eget kolväte med max 10 kolatomer, namnge det och skriv dess strukturformel och molekylformel.
7. Extra: bygg rent kol i olika former, ex. diamantstruktur, grafitstruktur

Lite komihåg.

1. Alkanerna: metan, etan, propan, butan, pentan, hexan, heptan, oktan, nonan, dekan

Planering organisk kemi 8A

Planering NO åk 8

Organisk kemi

v.34

Rent kol, genomgång

Allt levande innehåller kol, genomgång och övning

Kolväten, metanserien. Genomgång och övning rita kolväten

Laboration: Aktivt kol och labrapportskrivning.

v.35

Dela ut papper med målen. Genomgång  grenade kolväten, oljeraffinaderi. Jobbar med frågorna 1-24.

Gå igenom frågor. Molekylbygge kolväten.

Genomgång Alkener, alkyner. Mättade och omättade kolväten. Molekylbygge. Frågor: 53-65

Laboration: Förbränning av kol i syrgas

v.36

Alkoholer. Genomgång. Molekylbygge och frågor 66-80. Läs mer: metanolförgiftning

Alkoholer. Gå igenom frågor.

Alkoholer kan bli syror - org. syror. Genomgång. Molekylbygge. Läs mer: konserverat gräs.

Laboration: Undersök fyra alkoholer

v.37

Estrar= alkohol+syra. molekylbygge

Frågor alkoholer och estrar

Prov kolväten, alkoholer och estrar

Laboration: Blanda en alkohol och en syra

v.38

Inled grupparbete om Fossila bränslen och biobränslen

Grupparbete fossila bränslen

Grupparbete fossila bränslen

Laboration: försurning

v.39

Grupparbete fossila bränslen

Redovisning

Redovisning

Laboration: Reningsverket

Svar till "Testa dig" frågorna. Syror och baser.

Här hittar du svaren till alla "Testa dig" frågorna i boken.
Klicka här

Instuderingsfrågor

1. Vad är motsatsen till surt?
2. Hur kan du visa det med ett experiment?
3. Vad menas med neutralisation?
4. Ge exempel på vad vi använder för syror i hemmet/livsmedel.
5. Vad är en indikator?
6. Ge exempel på olika sorters indikatorer och vilka färger de har i olika pH-värden.
7. Beskriv pH-skalan.
8. Ange namn, kemisk formel, egenskaper och vad de används till, för tre starka syror.
9. Ange namn, kemisk formel, egenskaper och vad de används till, för två starka baser.
10. Ge exempel på svaga syror och vad de används till.
11. Vilken jon är speciell för syror?
12. Vilken jon är speciell för baser?

1. Vad är en jon och hur bildas den?
2. Vad är skillnaden mellan en svag syra och en stark syra?
3. Vad är skillnaden mellan en utspädd syra och en koncentrerad syra?
4. Förklara laborationen där du neutraliserar saltsyra med natriumhydroxid. 
5. Vad är det som bildas när du blandar en syra och en bas?
6. Visa vad som händer med kemiska formler.
7. Vad är en buffert och ge exempel på när en sådan används.
8. Vad menas med en oädel metall? 
9. Ge exempel på oädla metaller.
10. Ge exempel på en ädel metall.
11. Vad bildas när du lägger magnesium i saltsyra?
12. Hur kan du kontrollera vilken gas som bildas?
13. Berätta om någon av de senast upptäckta syrorna?

Syror och baser - eget arbete

Här är en lista på syror och baser och instruktioner för ditt eget arbete.
Klicka här

Syror, baser och salter - Planering och mål

Här är planeringen och målen för arbetsområdet "Syror, baser och Salter" som vi jobbar med v.2-v.6
Klicka här

Laborations rapports matris

	Detta ska finnas med	Gärna detta	Hög kvalité
Uppgift	- Rubrik, datum och   namn på rapporten - Uppgiften är beskriven	- Försök till egen   målsättning med   rapporten	- Egen målsättning med    rapporten utifrån    tidigare arbete
Syfte		- Motivering till varför du   gör laborationen
Materiel	- Den mesta utrustningen   finns med	- Alla relevanta materiel   finns med	- Kemiska beteckningar   används - Listform             (fakta)
Utförande	- Delar av utförandet   beskrivs	- Hela utförandet finns   med	- Utförandet beskrivs   kortfattat, men tydligt,   ev. med hjälp av en bild                               (fakta)
Hypotes	- Du skriver vad du tror   kommer att hända	- Du försöker förklara   varför du tror detta                       (förståelse)	- Du har en säker teori   bakom din hypotes                             (analys)
Resultat	- Du skriver vad som   hände	- Resultatet görs tydligt    t.ex. med hjälp av en    tabell eller bild                    (tillämpning)	- Allt som händer är   noggrant beskrivet
Slutsats	- Du försöker   kommentera ditt resultat - Du jämför resultatet   med frågeställningen - Du drar en enkel   slutsats med lite   koppling till teorin - Du kommenterar   resultatets rimlighet - Du har förslag på någon   förbättring	- Du kommenterar din    hypotes - Alla delar i resultatet är   kommenterade och en   del är förklarad utifrån   teorin - Några formler finns   med (kemi) - Du jämför   likheter/skillnader                             (analys) - Möjliga felkällor under   laborationen och hur   den kan förbättras                       (värdering)	- Du kopplar samman   laborationen med   vardagen och ger   exempel på   användningsområden       (tillämpning, syntes) - Du ser mönster och har   en riktig teori som   förklarar slutsatsen                            (analys) - Reaktionsformler som   förklarar vad som hänt   (kemi) - Möjlig utveckling av   laborationen för en   djupare förståelse                             (syntes)
Språk och struktur	- Delar av rapporten är   svår att förstå - Rapporten är indelad i   stycken	- Alla delar finns med i   rapporten och är skrivna   med bra struktur - Du försöker använda   dig av naturvetenskap-   liga begrepp - Du håller dig till ämnet	- Du uttrycker dig koncist   och använder ett natur-   vetenskapligt språk - Du har förmåga att   plocka ut det som är   intressant och viktigt för   den här laborationen - Endast relevant    information finns med i    rapporten.

Svar till Minns du? frågorna

Här hittar ni svaren till Minns du? frågorna på s.59 i kemiboken.
Klicka här

Ämnenas smådelar - keynote

Här är keynoten som vi gick igenom på lektionen. Använd den för att öva. Sist hittar du arbetsuppgifter. Klicka här.

Grundläggande kemi - ämnenas smådelar

Här är en lista med vilka sidor i kemiboken ni ska läsa, vilka laborationer vi har gjort och vilka ord och begrepp ni ska kunna  klicka här
Läs även Lisas inlägg "Sammanfattning ämnens smådelar s.44-47".

Rapport - svavel och järn

Här får du en starthjälp till att skriva en rapport om laborationen Svavel och järn.
Klicka här:

Sammanfattning Ämnens smådelar s 44-47

Jag har skrivit de viktigaste orden och begreppen från sidorna 44-47 och det är dessa som du ska kunna på torsdag. Klicka här: