Laboration v 5 - Uppkomst av ljus

Uppgift:
Hur uppkommer ljus?
Varför ger olika ämnen olika spektrum?
Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
Vad används detta till?

Hypotes:
Vad tror du om ovanstående frågor och varför?

Materiel:
lysrör med olika sorters gaser, glödlampa, högspänningskälla, stativ, spektroskop, färgpennor

Utförande:
1. Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?
2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?
3. Avgör vilken gas de hemliga röret innehåller!

Resultat:
Rita upp de olika spektrumen.

Slutsats:
Kommentera din hypotes.
Besvara frågorna i uppgiften med hjälp av teori från t ex fysikboken s 119 och att googla på emissionsspektrum+ett visst ämne.
Felkällor som kan uppkomma.
Förbättringar som kan göras för att undvika felkällorna.
Användningsområde

Skriv färdigt din rapport och lägg den på bloggen senast fredag v 6!

Astronomiarbete lämnas in fredag v 3

Redovisningarna startar i v 4 på tisdagen.

Ni har valt olika inriktningar inom astronomi och arbetar efter lärandehjulet. Frågorna ni ställde ska vara synliga i redovisningen. Ni ska också använda faktan som ni tar reda på t ex genom att jämföra två planeter, hitta konsekvenser t ex med avstånden och rörelser i rymden, argument för vår forskning på ISS och ni ska anpassa texten så era klasskamrater kan ta del av den. Källorna redovisas genom ett resonemang enligt mall på bloggen under etiketten reflektion.

Några länkar och youtubefilmer:
rymdstyrelsen.se
rymdkannalen.se
NASA
Illvet.se
Forskning.nu
Unga fakta
DNews space
scishow space

Det centrala innehållet vi arbetar efter är:

• Universums uppkomst, uppbyggnad och utveckling
• Vår världsbild
• Atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling
• Rörelse och avstånd i rymden

Fysikprov - energi vecka 43

Grundkurs:

Läs igenom texten, sammanfatta i punktform och repetera många gånger. Öva på instuderingsfrågorna. På grundnivå blir det någon enkel räkneuppgift.

• Solens betydelse för energin på jorden s 99
• 2 svårigheter med energi är transportera och lagra s 99

• Definition av energi och arbete s 100
• Beräkna arbete(Nm) = kraft(N) x väg(m)
• Massa = vikt i kg
• Tyngdkraft(N) = massan x 10

• Olika energiformer och exempel s 101
• Energiomvandlingar och exempel s 101 
• Energiprincipen s 101
• Energienhet = Joule (J) Det krävs 1 Joule för att göra arbetet 1 Nm

• Effekt är hur effektivt du gör arbetet s 102
• Effekt(Nm/s eller W elektrisk effekt) = arbete(Nm) / tid (s)

• Energikällor - förnyelsebara och icke förnyelsebara + användning s 103
• Sammanfattning s 106

• Laborationer: Lägesenergi(blypåsen som vi mätte temperatur i), Bollens höjd, Effekt (spring i trappan), Småexperiment med energiomvandlingar.

Fördjupning:

• Grundkursens beräkningar fast lite svårare t ex arbetsuppgiften Kalkyl 1
• Läs mera-delen Energienheter kWh, Spara energi hemma, Transporter, Industri, Förluster s 107
• Sammanfattning s 108

Börja rösta nu, på bidragen till framtidens energi!!!

Nu har röstningen satt igång, mellan datumen 29/9 - 12/10 kan du rösta på vårt bidrag, ett för 9a Thor torn och 9b Tryckpanelsenergi. Du kan rösta ofta, var 15:onde minut! 10 bidrag av 42 st går vidare och bedöms av kraftrådet som väljer ut 5 finalister som ska presentera sina bidrag den 15/11 i vattenhallen.

Där vill vi vara med så rösta, rösta, rösta!!

Klicka på bidrag så kommer du direkt till rätt sida. Klicka sedan på antingen 9a eller 9b:s idé och rösta!

Energiplanscher på framtidens energi

Planering och utförande av laboration 8A: Göra egen kikare eller mikroskop

• Sök information om hur en kikare eller ett mikroskop är uppbyggt.
• Konstruera en egen laborationsinstruktion.
• Skriva en egen laborationshandledning. I den ska det ingå en liten beskrivning av hur era optiska instrument är uppbyggda. Därefter följer en detaljerad beskrivning av hur ni ska utföra laborationen.

Tidsåtgång

• Vecka 7: tisdag genomgång, torsdag planering
• vecka 9: lab måndag/tisdag planering/utförande, lektion tisdag planering/utförande.Visa instruktionen för Bodil innan ni utför laborationen, lektion torsdag skriva labrapport och lämna in på blogg i slutet av lektionen. Lektion fredag kamratbedömning av instruktion och labrapporter.

Grupper måndag

1. Dilan, Erik: kikare
2. Lydia, Ibtisam, Jessica: kikare
3. Emma, Gabriella: kikare
4. Joakim, Johan: kikare
5. Anima, Madeleine: mikroskop
6. Mark: kikare

Grupper tisdag

1. Cecilia, Despina, Dalal: kikare
2. Ola, Alexander E, Adam: kikare
3. Alexander S: kikare
4. Sonja: kikare
5. Elin, Magdalena: kikare
6. Alexander B, Mattias: kikare
7. Mohammed: kikare

Detta ska du träna på till fysikprovet - Optik

• s 88 Synligt ljus - ljuskällor, vad det är som gör att vi kan se föremål och dess färger, spektrum, våglängder, polaroidglasögon
• Ögats funktion i stora drag - lins, iris, glaskropp, näthinna, gula fläcken, blinda fläcken, syncentrum
• s 89 Ljus vi inte kan se - infrarött ljus, ultraviolett ljus, röntgen, laser, vad är det?, vad används det till?
• s 90 + 95 Reflektion i plan, konvex, konkav spegel
• s 90 Brytning mellan luft och vatten, totalreflektion, fiberoptik och hägringar(synvillor)
• s 91 Brytning i linser - konvex och konkav
• s 91 Synfelen närsynthet och långsynthet, åtgärder med linser och laseroperation
• s 94 Holografi
• Jämförelse mellan ljud och ljus - bloggen under fysik
• Arbetsövningar och genomgångar

8b lämnar sin laborationsrapport om mikroskop eller kikare den 14/2 senast kl 24.

En jämförelse mellan ljud och ljus

1. Hastighet i olika ämnen för ljud och ljus(ljud s 77)

Hastighet	Ljud	Ljus
Luft	0,34 km/s	Nästan 300 000 km/s
Vatten	1,482 km/s	230 000 km/s
Vakuum	- Finns inget ljud	300 000 km/s
Glas	4,5 km/s	200 000 km/s
Metall	5,96 km/s i stål	- Släpper inte in

Slutsats:

• Ljud: Ju tätare ämne man har desto snabbare går det. Eftersom vakuum inte är tätt så går inte ljudet alls.
• Ljus: Ju mindre tätt det är desto snabbare går det. Eftersom att metall är så pass tätt och inte är genomskinligt så släpper det inte igenom något ljus.

Ljud och ljus är motsatsen till varandra.  

2. Ljudvågor jämfört med ljusvågor(ljud s 78)

     Våglängder

Ljud och ljusvågor har båda våglängder. De kortaste våglängderna inom ljusvågor är gammastrålning, och inom ljud är det höga toner. De längsta våglängderna inom ljusvågor är radiovågor, och inom ljud är det låga toner (bastoner).

Ljus går snabbare än ljud och båda mäter man i våglängder(ljud Hertz och ljus nanometer).

3. Infraljud jämfört med infraröttljus(ljud s 79)

Infraljud är ljud som inte kan höra av människor för det ligger under vår hörselgräns. Den har väldigt lång våglängd. Infrarött ljus är ljus som inte är synligt för ögat men har en lång våglängd.

Både infraljud och infrarött uppfattas inte av människor och har lång våglängd. så att det färdas

en längre sträcka. Båda kan användas som ett ekolod genom att man låter ljuset/ljudet studsa mot ett föremål och sen skicka tillbaks det för att samla informationen och ange avstånd till föremålet.

4. Ultraljud jämförtmed ultraviolettljus(ljud s 79)

Människor kan inte höra ultraljud och kan inte se ultraviolettljus. Ultraviolett ljus används i laboratorium när man ska döda bakterier, Ultraljud används t ex för att få bort smuts i ömtåliga tyger.  Det finns inte så mycket likheter mellan dom men båda har kort våglängd.

5. Ljudets spridning från en ljudkälla jämfört ljusets spridning från en ljuskälla

Ifall man står nära ljudkällan så hör man bättre än när man står längre bort. Ljudet studsar på väggarna och det sprids mycket lättare (det sprids åt alla håll) än vad ljuset gör. Ifall man t.ex står i en korridor så kan du höra någon skrika ifall du är i ett annat rum men ifall någon använder en ficklampa där så är det inte så troligt att du ser ljuset. Ifall det är en vägg i vägen för ljuset så stoppas ljuset. Men ifall det är ljud fortsätter ändå ljudvågorna och vi hör det. Ljusets färdas snabbare än vad ljudet gör men det är lättare för ljudet att ta sig fram och spridas.

6. Ljudets reflektion jämfört med ljusets reflektion (ljud s 84)

När en ljudvåg träffar en hård yta studsar den tillbaka och bildar ett eko och när ljuset reflekteras så bildas det solkatter. Fladdermöss använder ljudvågor för att kommunicera och hitta föda. Ljusstrålar använd i fiberoptik t ex i sladdar som skickar olika saker och man använder stora, tjocka sladdar som man lägger ut på havetsbotten och skickar olika ljusvågor som studsar inne i sladden.

7. Jämför varför vi har 2 öron och varför vi har 2 ögon.

Vi har 2 ögon för att kunna se lättare, då vi inte behöver vända oss hela tiden för att se vad som händer omkring oss. Med 2 ögon får man 2 bilder och när de sammansätts så blir det 1 bra bild, den ger ett djupseende=förmåga att bedöma avstånd. 2 Öron för att kunna ta upp ljud från olika håll och för att veta var ljudet kommer ifrån. Anledningen att vi kan uppfatta varifrån ljudet kommer ifrån är att det först kommer till det ena örat och sedan till det andra.

Svaren är sammanställda av eleverna i 8b.

NO-läxa till fredag v.4 8A

Läs sid.88, 89 i TitaNO Fysik om synligt och osynligt ljus. Skriftligt Läxförhör.

Planering Optik vecka 2-7

Avsnittet omfattar kapitel 9:Optik i TitaNO Fysik och ögats uppbyggnad i kapitel 13:signaler som styr i TitaNO Biologi.

vecka

Lektion

Laboration

2		Glasögon
	Synligt ljus
	Övning seende
3	Ögats uppbyggnad	Lab 3: Buktiga speglar
	Osynligt ljus
	Röntgenbilder
4	Reflektion plan spegel	Lab 1: Ljusets brytning i glas
	Reflektion buktiga speglar
	Rituppgift speglar
5	Ljus bryts luft - vatten	Lab 2: Linser
	Totalreflektion, fiberoptik
	Totalreflektion konvex/konk.
6	Linser	Optiska apparater: sätta ihop linser för förstoring
	Linser
	Ljud
7	Ljud
	Repetition
	Prov Optik

Write me a letter....

 Some rights reserved by nerxs

Dagens uppgift är att konstruera tre till fem frågor om elektricitet och magnetism som du tycker borde finnas på ett prov. Frågorna skall publiceras på din blogg. OBS inte svaren men det är ju bra om du har svaret på frågan. Det är era frågor som jag kommer att bedöma....

Dagens labb är att tillverka en elektromagnet. Se bild.
Inlämning som labbrapport på bloggen...
När båda dessa uppgifter är klara så mail mig länken/länkarna.
Vad gäller läxan till idag med de tre frågorna, så kan ni gör det samma... min gmail-adress är hallebrand(a)gmail.com om du vill dela ett google-doc med mig...

Under dagens lektion såg vi är en UR filmen Runt i naturen - Magnetmysteriet : Upptäckten på NE.se
OBS att du måste ha ett konto på NE.se för att kunna se filmen men om du är elev eller pedagog i Lund eller någon annan kommun som använder NE så kan du få ett gratis på skolan.
Vill du se filmen så klicka på bilden så kommer du dit

En spännande NO-läxa 7A till den 22 maj!

På lektionen talade vi om Elsäkerhet och begreppen; isolator, jord, petskydd, säkring.
Vi talade även om magnetsim. Med hjälp av denna film tog vi upp begreppen magnetfält, magnetiska fältlinjer samt hur man kan visa att dessa finns och vad de representerar.

Er läxa blir att känna till de begrepp som vi gått igenom, se även sidan 15 och 17 i TitaNO Fysik, men ni skall också göra en uppgift hemma. Uppgiften är att även läsa sidan 21 i fysikboken och skriva en reflektion över:

• Vad skulle hända i vårt samhälle om vi inte kunde få någon elektricitet längre? Minst 3 exempel. 
• Vilket problem skulle påverka oss mest? 
• Beskriv hur du tror det skulle påverka oss. 
• Hur tycker/tror du vi skulle lösa det? (men inte med elektricitet) 

Ta med den färdiga texten på onsdag, OBS du behöver inte ha den utskriven bara ha tillgång till den...

7b Hemuppgift till torsdagens morgon

7b På torsdag 16 maj börjar ni kl 9.30 i klassrummet.
Ni gör en uppgift hemma på morgonen. Uppgiften är att läsa sidan 21 i fysikboken och skriva en reflektion över:

1. Vad skulle hända i vårt samhälle om vi inte kunde få någon elektricitet längre? Minst 3 exempel.
2. Vilket problem skulle påverka oss mest?
3. Beskriv hur du tror det skulle påverka oss.
4. Hur tycker/tror du vi skulle lösa det?(men inte med elektricitet)

Ta med den färdiga texten på morgonen.
//Lisa

Helt urladdat 7A!

På dagens lektion gick vi igenom hur en blixt kom till och vad som orsakade ljudet. Även om hur man kan bedöma om man är i risk, 1 elefant, 2 elefant...
En genomgång på detta hittar ni även genom att klicka här
Ni fick göra några experiment som vi gick igenom
Vi tittade på några filmer bl.a. annat denna



Men även denna



Läxa till nästa gång är att förstå det som tas upp i filmerna och det som står i er e-textbok sidan 14 statisk elektricitet.

OBS Ni som inte gjort läxförhöret från förra veckan kan göra det här...

7A med stor spänning

Under veckan har vi arbetat med start på Elektricitet och magnetism temat.
Till torsdag den 2 maj har ni s 11-13 i TitaNO Fysik, Elektriska kopplingar samt redovisnings av laborationerna A-F i läxa.
Beskrivning av laborationerna hittar ni på korta.nu/elgu7a
Vi har även tittat på en film om batterieinsamling, se nedan

Laborations rapports matris

	Detta ska finnas med	Gärna detta	Hög kvalité
Uppgift	- Rubrik, datum och   namn på rapporten - Uppgiften är beskriven	- Försök till egen   målsättning med   rapporten	- Egen målsättning med    rapporten utifrån    tidigare arbete
Syfte		- Motivering till varför du   gör laborationen
Materiel	- Den mesta utrustningen   finns med	- Alla relevanta materiel   finns med	- Kemiska beteckningar   används - Listform             (fakta)
Utförande	- Delar av utförandet   beskrivs	- Hela utförandet finns   med	- Utförandet beskrivs   kortfattat, men tydligt,   ev. med hjälp av en bild                               (fakta)
Hypotes	- Du skriver vad du tror   kommer att hända	- Du försöker förklara   varför du tror detta                       (förståelse)	- Du har en säker teori   bakom din hypotes                             (analys)
Resultat	- Du skriver vad som   hände	- Resultatet görs tydligt    t.ex. med hjälp av en    tabell eller bild                    (tillämpning)	- Allt som händer är   noggrant beskrivet
Slutsats	- Du försöker   kommentera ditt resultat - Du jämför resultatet   med frågeställningen - Du drar en enkel   slutsats med lite   koppling till teorin - Du kommenterar   resultatets rimlighet - Du har förslag på någon   förbättring	- Du kommenterar din    hypotes - Alla delar i resultatet är   kommenterade och en   del är förklarad utifrån   teorin - Några formler finns   med (kemi) - Du jämför   likheter/skillnader                             (analys) - Möjliga felkällor under   laborationen och hur   den kan förbättras                       (värdering)	- Du kopplar samman   laborationen med   vardagen och ger   exempel på   användningsområden       (tillämpning, syntes) - Du ser mönster och har   en riktig teori som   förklarar slutsatsen                            (analys) - Reaktionsformler som   förklarar vad som hänt   (kemi) - Möjlig utveckling av   laborationen för en   djupare förståelse                             (syntes)
Språk och struktur	- Delar av rapporten är   svår att förstå - Rapporten är indelad i   stycken	- Alla delar finns med i   rapporten och är skrivna   med bra struktur - Du försöker använda   dig av naturvetenskap-   liga begrepp - Du håller dig till ämnet	- Du uttrycker dig koncist   och använder ett natur-   vetenskapligt språk - Du har förmåga att   plocka ut det som är   intressant och viktigt för   den här laborationen - Endast relevant    information finns med i    rapporten.